erlingyiyi shisan hao yi yue - tvåtusenelva trettonde januari

Inga revolutionerande händelser den gångna veckan får jag väl erkänna. Mest tagit det lugnt och försökt komma i takt igen.

På kinesiskan känna det som om jag varit borta ett halvår och inte tre ynka veckor. Jag måste verkligen ha släppt allt som har att göra med det kinesiska språket under julen. Jag minns inte någonting! På lektionerna sitter jag och vet att jag har lärt mig detta, men jag kan för jössenamn inte komma på det. Det är liksom undanstuvat i något hörna av min hjärna. Hoppas att det inte håller i sig allt för länge, då blir det jobbigt.

Det visum som jag fick under julen har bara ett inträde till Kina. Och det är ju redan använt. Vi ska ju åka till Vietnam den 31 jan. Och jag hade gärna velat följa med tillbaka till Peking efter det. Annars hade jag väl fått stanna här och fira det kinesiska nyåret med resterande 19 miljoner personer.

Men i vilket fall som helst så ska jag ju med till Vietnam och det har varit lite tjohej med att få ihop alla papper och komma till olika delar av stan för att få dem. Men nu är det inlämnat och väntar bara på att få tillbaka det. I måndags berättade kvinnan på Annikas jobb för mig som har hand om det hela att jag denna vecka skulle på intervju på Public Security Bureau. Då blev jag lite nervis! Det är någon slags del av någon slags myndighet. Vad tusan skulle jag på intervju för? Tänk om jag säger något fel? Tänk om de slänger ut mig ur landet?

På tisdag hade jag fått tid kl 15,00 och jag åkte dit. När jag kom in i lobbyn på detta stora ställe ringde jag ett av de numren jag fått och någon skulle komma och möta mig. En kille på ytterst knagglig engelska svarade och bad mig komma till disk nr 28. Men det visade sig att jag oroade mig i onödan. Den enda fråga jag behvöde svara på var efter det att han rotat upp mitt pass och mina papper ur sin väska var; "Is this yours?". Sen fick jag ställa mig i kö ett bra tag. Sen kom jag fram till en tjej som på andra sidan plexiglasskivan knappade in massa uppgifter från mina papper på sin dator och sen fick jag skriva på något slags kvitto samtidigt som hon tog ett foto på mig med sin lilla web-camera. Done! Så mycket intervju var det.

Ja det var väl det mest underliga som hänt mig denna vecka!


Avlsutningsvis får ni se en bild från när jag och Victor och Richars åkte skridsko på en av dammarna här i Dragon Bay!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0